En arvskifteshandling är ett dokument som berättar hur den avlidnes tillgångar ska delas upp efter hens död. Handlingen måste vara skriftlig för att vara giltig. Det vanligaste sättet att dela upp tillgångarna är genom ett testamente som den avlidne har skrivit innan hens död. Finns det inget testamente så delas det upp enligt lag. Då är det i första hand den avlidnes partner som ärver. Om de var gifta vill säga, sambor ärver inte varandra. Finns det inget giftermål så ärver i första hand barn och sedan den avlidnes syskon. Alla som har rätt till arvet kallas dödsbodelägare. Finns det inget testamente så kan dödsbodelägarna komma överens om hur arvet ska delas upp. Då måste alla vara helt överens och även denna överenskommelse måste vara giltig.
Viktigt för en arvskifteshandling
Det är som sagt viktigt för en arvskifteshandling att den är skriftlig. Inget annat än det räknas som giltigt. Det finns dock ingen given mall eller form som bestämmer hur handlingen är skriven. Den kan vara skriven lite hur som helst så länge de följer lagar och regler som finns i ärvdabalken. Alla dödsbodelägaren måste signera handlingen och vara helt överens. Om det bara finns en dödsbodelägare behöver hen inte skriva under. Det kan vara om det är en i ett giftermål som avlider eller ifall det bara finns ett barn. Handlingen behöver inte förvaras på en myndighet såsom Skatteverket eller liknande utan kan förvaras hemma. Det är ändå väldigt viktigt att spara den om det skulle vara så att konflikter skulle uppstå omkring arvet och hur det egentligen fördelades. En arvskifteshandling behöver alltid skrivas så snart det finns mer än en arvinge.
Det finns hjälp att få
Om du tycker att det är krångligt att skriva en arvskifteshandling så finns det mycket hjälp att få. Alla juristbyråer kan hjälpa till att skriva detta och det brukar inte vara så dyrt då det är relativt enkelt för en jurist. Sedan så beror priset såklart på hur stor arvet är och hur många tillgångar som ska delas upp. Sedan 2015 så finns det en gemensam Europeisk ram för hur personer ska ärva och det gör det enkelt att ärva även från personer från utlandet. Denna lag gäller i nästan alla Europeiska länder förutom Storbritannien, Danmark och Irland.
Det kan vara bra att veta att lån inte automatiskt skrivs av när en person avlider. Dessa lån måste antingen skrivas av eller tas över av någon annan. Ofta är det fastighetslån och då betalas det tillbaka vid händelse av död eller så tar en arvinge över lånen och fastigheten.